Kök
Köket ska vara effektivt,
funktionellt, kompakt och lätt (bränslet inkluderat) samt försett med
vindskydd och reglerbar låga. Det bör kompletteras med ett separat
lättviktsvindskydd om ett bra sådant saknas. För fjällbruk finns i
huvudsak fyra typer av kök:
•
Stormkök på rödsprit,
metanol eller tenol är tillförlitliga, lättskötta och fungerar bra i Sverige
under sommarhalvåret, men köken är förhållandevis tunga och
saknar effektiv värmereglering. Men locket/stekpannan kan ersättas
av en aluminiumfolie av typen pajform och ett enda kokkärl kan
räcka. Funderar man på lättare varianter även för vindskyddet och
kärlhållaren återstår i stort sett bara brännaren och handtaget.
Köket fungerar även vintertid, om än med sämre effekt. Det kan
kompletteras med tillsatser för gasol, fotogen och bensin eller med
en vintertillsats för förvärmning av bränslet och blir då
effektivare i kyla. Spritkök fungerar dåligt på höjder över 3000
meter. Observera att metanol, som är lukt- och smaklös, är mycket
giftig, även vid inandning. Fördelen är mindre sotade kärl.
•
Gaskök på butan, isobutan
och propan i olika blandningar är lättskötta, sotfria och bekväma
med steglös lågreglering. De fungerar dock mindre bra i kyla
eftersom butangas, som är huvudingrediens, inte förgasar sig i
minusgrader. Propangas har lättare att förångas och klarar lägre
temperaturer men kräver högre tryck och därigenom betydligt tyngre
behållare. Vanliga blandningar är 70–80 procent butan/isobutan och
20–30 procent propan. Dessvärre avtar värmeeffekten i takt med att
propangasen, som är lättare, förbränns och endast den
ineffektivare butangasen återstår. Gaskök fungerar bättre på hög
höjd än i kyla, eftersom gasen förångas allt bättre med stigande
höjd och lägre lufttryck. Separata vindskydd fungerar bättre till
spindelkök med fristående brännare än till toppmonterade brännare
(överhettningsrisken). En spindelvärmare utrustad med
förvärmningsslinga, vindskydd och värmereflektor i botten blir
effektiva även i kyla, särskilt på hög höjd, och blir ett
utmärkt allroundkök. Jämnare förbrukning kan erhållas om
behållaren vänds uppochned.
•
Fotogenkök är
svårhanterliga (förvärmning med fotogen, tändpasta eller
rödsprit, tryckpumpning) men effektiva med reglerbar låga och ett
bra vinteralternativ. Bränslet är lättanskaffat, men måste vara
rent för att inte sätta igen köket.
•
Bensinkök måste i regel
förvärmas (med bensin) och är starkt brandfarliga men
tillförlitliga, effektiva och bra vinter- och höghöjdskök. Ren
industribensin bör användas.
På marknaden finns också
flerbränslekök, lämpliga i områden där alla bränsletyper inte alltid
finns tillgängliga – framför allt rödsprit.
Tabellen nedan anger
bränsleförbrukning per vecka för två personer under sommar- respektive
vintersäsong vid normal användning. Åtgången är beroende av
temperatur, vind, andel snösmältning, typ av mat, effektiviteten i
bränsleanvändningen etc.
Förbrukningen förutsätter en bränslesnål
användning utan långkok, gärna med frystorkade rätter där endast
kokande vatten behöver tillsättas. Mindre effektiv bränsleanvändning
kan kräva ytterligare närmare en liter rödsprit, särskilt vintertid
med mycket snösmältning. Fotogen och bensin är effektivare bränslen,
och förbrukningen kan närmare halveras jämfört med rödsprit. Gasol
är normalt mindre lämplig under vintern, därav parentesen.