Vad
Vada i gymnastikskor eller sandaler – aldrig barfota – om vattnet går över stövelskaften. Vid korta, snabba vad kan regnställsbyxorna surras hårt med remmar eller tejpas runt stövelskaften. Trepunktsteknik används i strid fors med vandrarstaven som tredje, stödjande punkt. Stå vänd mot strömmen med staven uppströms och inte för nära, flytta en tredjedel i taget. Vada snett motströms. Korsa inte benen. Släpa foten, lyft inte. Knäpp upp ryggsäckens höftbälte och bröstrem. Vada en och en.
Svårare vad kan säkras med rep, särskilt om vadarstav saknas. Säkraren står uppströms och ger successivt efter på repet, som läggs runt ett träd eller en stor sten för att ge mothåll och friktion efter ett fall. Vadaren får stöd genom att greppa direkt i repet, som ska hållas sträckt. Vid fall pendlar hon in mot stranden. Vid vadning med stav kan repet göras fast runt midjan som säkring. Det får då aldrig låsas i andra änden, utan ska kunna ges efter och även släppas efter ett fall om forsen blir för svår. Vadaren kan annars dras ner under vattenytan av säkringens motkraft. När förste man korsat forsen kan rollerna skiftas och andre man säkras över.
Som alternativ kan en säkringslina spännas över jokken till stöd för oerfarna vadare. Linan läggs lämpligen så att den löper runt ett träd eller motsvarande för inhalning när siste man vadat. I större grupper kan kamrater på vardera sidan om jokken hålla linan spänd som hjälp för alla utom förste och siste man.
Tänk på att vända i tid om forsen blir för svår – kraftlöshet inträder snabbt i kallt vatten. Avlägsna ryggsäcken vid fall. Försök att parera för stora stenar och komma i ryggläge med fötterna först. Sök nå land där forsen lugnar sig; sätt dessförinnan aldrig ner fötterna mot botten (kan resultera i fastklämning eller skador).