Värmereglering
Kroppens värmereglering i form
av värmetillskott och värmeförluster illustreras i figur 5.5. En
värmeproduktion som understiger värmeförlusterna ger köldskador förr
eller senare. Lämplig klädsel för olika aktiviteter diskuterades i
utrustningskapitlet.
Våta eller svettiga kläder ger
värmeförluster vid avdunstning. Fukt ventileras till yttre skikt i
superställ, tas upp i fibrerna i ullplagg och sugs upp i bomullsplagg
till en våt trasa. Förekom svettningen och avkylningen, det vill säga
reglera klädseln i god tid. Handledernas och halsens ytliga blodkärl
utgör effektiva temperaturregulatorer. Eftersom kontaktytorna mellan
olika klädlager är liten, kommer ett lager utsatt för fukt att vätas
innan nästa lager påverkas. Först när det fuktade lagret är mättat
fuktas nästa lager, såvida inte lagren pressas samman av en ryggsäck
eller liknande. Ett fuktigt plagg kan därför torkas utanpå ett torrt,
utan att det torra plagget nämnvärt påverkas.
Energirik mat och dryck krävs
för att kroppen ska upprätthålla värmeproduktion och kroppsvärme. En
betydande del av energitillförseln omvandlas till värme. Aptit och
törstkänsla blir ofta nedsatt i sträng kyla och på hög höjd, och
aktiva insatser kan behövas för att upprätthålla vätske- och
energibalansen.
Håll igång så att kroppens
värmeproduktion alltid är större än värmeförlusten. Full insats ger
tiofalt mer värme än vila.
Det naturliga hudfettet utgör ett bra skydd.
Alkohol vidgar ytliga blodkärl och ger blodtillströmning, värmeförlust
och allmän nedkylning. Nikotin drar ihop blodkärlen med risk för lokala
köldskador.