Fronter
Lätta
cirrusmoln med krokar och trådar, regelbundet uppdragande från väst
eller sydväst, förvarnar om en frontpassage med allmän
väderförsämring och hård vind inom 12–24 timmar. Molnbildningen sker
genom att varmluften pressas uppåt och avkyls, vilket gäller både
varmfronten och den efterföljande kallfronten. En typisk frontpassage
visas i figur 6.2 där snittlinjen i den undre bilden illustreras i den
övre.
Först drar en ojämnt vitaktig
och disig slöja upp på himlen (cirrostratus). Molnen tätnar alltmer,
halofenomen uppträder ofta och lufttrycket faller, ju mer desto
intensivare lågtryck. Sikten försämras och lätta snöfall kan
förekomma (altostratus). Vindstyrkan blir avhängig tryckfallet och
lågtryckets intensitet. Vinden kantrar från ostsydost till mer sydlig
och snödrevet kan bli kraftigt. Efterhand blir nederbörden mer
ihållande med täta, konturlösa och mörkgrå moln (nimbostratus).
Molnen är ofta låga och sikten dålig. Efter varmfrontpassagen följer
varmluften med svaga till måttliga sydvästvindar, ibland hårda. Luften
avkyls mot marken och kondenserar till dis eller dimma (stratus), ofta
marknära, vilket ger dålig sikt. Ibland förekommer duggregn eller
kornsnö. Tidvis kan molntäcket spricka upp. Den annalkande kallfronten
har mindre utsträckning än varmfronten, men den är snabbare och tvingar
upp varmluften (hävning), vilket kan ge kraftigt upptornande och
konvektiva mörka moln. Även kallfronten förebådas ofta av cirrus (men
svagare). Frontens molntäcken (altostratus och cirrostratus) försvinner
med fronten. Vinden kantrar till väst eller nordväst och kan bli kraftig
eller byig. Sikten kan förbättras, men ibland finns inslag av snö-
eller regnbyar.
En
ocklusionsfront bildas när kallfronten hinner upp varmfronten och lyfter
varmluftmassan från marken. Kalluftsocklusion uppstår när luften bakom
kallfronten är svalare än kalluften framför varmfronten och tvingar upp
såväl varmluftmassan som den varmare kalluften (figur 6.3). Vid
varmluftsocklusion är förloppet det motsatta, vilket innebär att den
varmare kalluften glider upp ovanpå den kallare. De olika fronttyperna
beskrivs i tabellen nedan.
Vindförhållandena i en
frontpassage kan utnyttjas i prognossyfte. Lätt förenklat gäller
följande samband: när vinden ligger i ryggen indikerar moln (eller
högre vindar) inkommande från vänster en väderförsämring, från
höger en väderförbättring, parallellt längs med eller motsatt
markvinden ingen nära förestående förändring.