Moln
Moln består av små, svävande vattendroppar eller på högre höjd av iskristaller, alternativt en blandning av iskristaller och vattendroppar. Molnbildning sker när fuktmättad luft kondenserar vid avkylning (kall luft kan inte hålla lika hög fukthalt som varm), i regel via hävning av luften i samband med uppvärmning eller frontpassager:
Konvektiva moln uppkommer genom de uppvindar som bildas när marken värms upp. De formas under dagen och upplöses mot kvällen. Sommartid sker molnbildningen på land och vintertid över hav (havsytan är då varmare än landytan). De representeras av stackmoln och bymoln.
Inversionsmoln bildas genom inversion, ofta i samband med högtryck och klara nätter då markytan och de nedersta luftlagren avkyls och får lägre temperatur än ovanliggande lager. Ett inversionsskikt bildas högre upp. Däröver sjunker temperaturen med normala 0,6–0,8 grader per 100 meters stigning. Fenomenet är vanligare vintertid än sommartid, då soluppvärmningen i allmänhet löser upp inversionen. Nedströmmarna i högtryckscentrat avstannar vid inversionsskiktet, i regel på 1 000–1 500 meters höjd. Skiktningen är normalt stabil utan de vanliga upp- och nedrörelserna i luftlagren. Låga skikt- eller valkmoln kan ligga still flera veckor. Föroreningar och fuktighet hålls kvar under skiktet med bildning av dis, dimma eller dimmoln (dimma vid skiktgränsen). I fjällen kan fint väder förekomma på höjder över inversionsskiktet.
Orografiska moln uppstår när terrängen tvingar upp luften. Dimmoln bildas ofta på vindsidan och övergår i dimma högre upp. Rikligast nederbörd förekommer på lovartsidan och molnen upplöses på läsidan. På läsidan förekommer ibland stationära linsmoln, bildade av luftens vågrörelser.
Havsmoln är sommarens stackmoln, som drar ut mot havet och upplöses. De är vackertvädermoln, men de kan växa till och övergå i bymoln med åska och kraftiga vindar och ge problem i skärgården innan de upplöses.
Molnbildning vid frontpassager beskrevs under "Fronter" och sker när varma luftmassor glider upp över kallare lager eller i ett lågtrycks centrum dit luft dras in och stiger.
Nederbörd i form av regn eller snö faller när molnets vattendroppar eller iskristaller växt till så att de inte längre kan hållas svävande av vertikalvindarna inne i molnet. Nederbörden varierar från kraftig, intensiv och ofta kortvarig vid hårda vertikalvindar till lättare och i regel långvarig vid svaga.
Tabellen beskriver vanliga molntyper och möjliga förlopp.
