Utrustningslista
Antalsuppgifterna i listan
nedan förutsätter ett normalläge och får anpassas till förväntad
situation. Ytterligare ett antal karbiner kan åtgå om många slingor
med dubbla karbiner används. Några av kortslingorna kan vara av typen
dynamiska slingor för att kunna överta belastning från tveksamma
säkringar och några av vajerkilarna kan ersättas av tricam.
Alpina
turer innebär i regel en kombination av de olika typerna och
utrustningen får anpassas därefter. Många alpina turer utförs enligt
vandringsmetoden med en säkerhetsutrustning som ofta begränsas till
rep, sele, teleskopstav, isyxa, stegjärn, några karbiner, några
långa slingor och kanske några isskruvar. Vid färder med tyngre
packning kan övervägas att komplettera selen till en kroppssele.
Enbart bröstsele bör i alla lägen undvikas som enda sele på grund av
den ogynnsamma belastningen vid fall; kombinera med sittsele.
Utrustningslistan förutsätter genomgående tvåmannalag. Om
glaciärlaget består av fler personer får den gemensamma utrustningen
utökas motsvarande om så anses befogat. Det större replaget medför
annars att mindre säkringshjälpmedel behövs för en räddning.
Mängden säkringsmedel bör anpassas till glaciärtypen och risken för
sprickgenomslag. Minst två säkringsmedel anpassade för snö eller is
bör bäras av vardera medlemmen i ett tvåmannalag i sprickterräng. All
utrustning bör säkras med repsnören vid glaciärfärder (stavar,
isyxa, ryggsäck, kamera etc) för att inte riskera att gå förlorad
efter ett sprickgenomslag.
Utrustningen hängs till selen eller en axelslinga via karbiner.
Axelslingor har fördelen att utrustningen lätt kan skiftas mellan
klättrarna och nackdelen att den kan åka runt på bröst- eller
ryggparti beroende på ställning. Utrustningen hålls lättare på
plats i selens slingor. Tyngre utrustning kan dock tynga ned selen och
långa kilslingor kan störa klättringen. Lösningen kan vara en kombination, med tyngre och längre utrustning i axelslingan och resten i
selen. Ett selarrangemang för klippklättring illustreras i figuren
nedan, där varje detalj har sin egen karbin frånsett vajerkilarna som
hängts på två karbiner, en för större kilar och en för mindre.
Karbinerna kan placeras med öppningen inåt-uppåt om utrustningen ska
avlägsnas med karbinen och med öppningen utåt-nedåt om utrustningen
ska avlägsnas ur karbinen. Kort- och normalslingor påhängs dubbla
karbiner och kopplas in i selens slingor. Normalslingorna kan kortas
enligt figur 10.3, alternativt bäras över axeln. Långslingor läggs
under normalslingorna och dubbla över axeln med ändarna hopkopplade i
en karbin så att de lätt kan dras fram under normalslingorna. Underst
bärs eventuellt en axelslinga (motsatt slingornas axel). All utrustning
blir på detta sätt åtkomlig. Utrustningen kan bäras på ett liknande
sätt vid glaciärfärd eller isklättring.
Slutligen, i alpina sammanhang är snabbhet ofta avgörande för
framgång. Säkerheten ökar om uppehållstiden i utsatta eller farliga
partier med risker för ras, stenslag, laviner, hårt väder etc
begränsas. Dagsklättringar kan hinna avslutas innan dagsmejan ökar
risken för ras eller innan mörkret faller och ökar skaderisken vid
återtåget. I många bergsområden ökar också riskerna för
åskoväder under eftermiddagarna när bymolnen börjar byggas upp. Inte
bara tekniska färdigheter med effektiv rephantering, okomplicerade (men
säkra) ankarbyggen, snabba replängder, snabba avancemang och minimala
stopptider har betydelse – även packvikten påverkar snabbheten. Om
detta är en relevant faktor, bör – utan att säkerheten riskeras –
lätt och okomplicerad utrustning väljas: rep mot det lägre
dimensionsintervallet (eller bättre: mot låg vikt per meter) i valt
repsystem och inte längre än vad som rimligen kan behövas, karbiner
med vajergrind, lätta stegjärn och isyxor, lätta skor och kläder
(inte nödvändigtvis Goretex), lätt tält och kök, lätt och avskalad
ryggsäck (som kan bantas ytterligare i takt med övrig utrustning) etc.
Ett snabbt avancemang påverkar i sin tur utrustningens omfattning:
mindre mängd mat och bränsle behövs, tält och annan utrustning för
övernattning kanske kan undvaras etc. Men återigen, bantningen bör
göras med omdöme så att inte säkerheten äventyras i onödan.
Kombinationen lätt utrustning och snabba avancemang ska i stället
syfta till att öka säkerheten, dessvärre i regel till priset av icke
ringa utgifter.
