Rep
Vanligen används 50 eller 60
meters dynamiska kärnmantelrep av polyamidfibrer (perlon eller nylon)
med diametern 9,1–11 mm. 
10
mm är numera standard och kan vara en god kompromiss mellan styrka och
vikt i alpina turer med enkelrep. Repen är i regel 8–9 mm vid halvrep
(dubbelrep) och 7,5–8 mm vid tvillingrep, där repen går genom samma
säkringar. De slanka repen har i regel tunnare mantel, något som
negativt påverkar repets slitstyrka. Repen är märkta vid ändarna för
att ange om de är enkel-, halv- eller tvillingrep, se figur 10.1.
Välj rep mot det lägre intervallet för
valt repsystem om vikten är betydelsefull och välj en replängd som
är anpassad till aktuell led – ofta räcker 30–40 meters rep i
lättare alpina turer (två rep ger en flexibel användning och
tillåter hopknutna långa firningar). På turer med säkring enligt
klättermetoden kan längre rep – 50 eller 60 meter – vara att
föredra. Vid långa eller komplexa alpina turer kan repet kompletteras
med ett smäckert inhalningsrep om längre firningar förväntas (se
avsnitt Firning).
Vid enkla glaciärfärder (korsning av snötäckt och flack glaciär)
kan 8mm statiska rep räcka, eftersom stora fall inte riskeras. Halvrep
kan också användas, men de blir onödigt elastiska i en
räddningssituation.
Statiska rep är egentligen halvstatiska med en elasticitet av cirka en
tredjedel av dynamiska reps, och de ger uppemot dubbla fångrycket. De
är tåligare än dynamiska rep samtidigt som repskador blir lättare
att upptäcka. Statiska rep används som firnings-, topp- eller
grottrep, men aldrig som klätterrep när förstemansfall riskeras,
eftersom de överför ett alltför högt fångryck. De används också
ofta i räddningsaktioner när långa rep krävs eller som fasta rep i
alpina expeditioner.
Vanliga inbindningsknutar eller repet lagt i 180 grader runt en karbin
kan försämra repets brottstyrka med 20–40 procent till följd av repets
böjningar i knuten. Frusna eller vattenmättade rep ger också försämrad
brottstyrka. Ett repmissöde beror dock snarare på felaktig inbindning
eller repskada, till exempel jack i repet eller avskärning över en
vass kant. Repens brottstyrka är annars betryggande och uppgår till
cirka 2300 kg vid enkelrep och 1500 kg för ett halvrep.
Med fångryck
avses i regel den maximala kraft som via repet belastar klättraren i
slutet av ett fall. Säkringsmannen blir belastad med en svagare kraft,
förutsatt att mellansäkringar satts. Med repet löpande i 180 grader
över en karbin utan annan friktion i systemet blir säkringsmannens
belastning drygt hälften av den fallnes. Vid sidan av klättrarens egen
vikt påverkas fångrycket av:
•
Repets elasticitet eller töjning
(fångrycksförlängning), som varierar från 10–15 procent vid
lättare fall till 25–30 procent vid svårare fall med hög fallfaktor
och som är 40–50 procent vid repets brottpunkt. Fångrycksförlängningen
blir en kompromiss mellan önskemål om en kort respektive en mjuk
uppbromsning. Ett längre fall ger större skaderisker. Repets
energiabsorberande förmåga försämras och fångrycket ökar i takt
med det antal fall repet fångar.
•
Fallfaktorn, som definieras som fallängden
dividerad med längden upptagande rep. Fallfaktorn indikerar fallets
svårighetsgrad och belastningen på klättrare, rep och säkringskedja.
Den kan variera från nära 0 vid fall med sträckt rep till 2 vid
extrema fall. Fall med fallfaktor över 1 betraktas som svåra. Ett fall
på åtta meter med tio meter rep ute ger fallfaktorn 0,8 (8⁄10,
se figur 10.2), med fyrtio meter rep ute 0,2 (8⁄40). Belastningen
beror således på fallhöjdens förhållande till mängden upptagande
rep: ett fyra meters fall med två meter rep ute motsvarar ett tjugo
meters fall med tio meter rep ute och ger ett extremt fall förbi
standplatsen med maximal fallfaktor, det vill säga 2. Det längre
fallets energi absorberas i det proportionellt sett längre repet. Det
längre fallet blir dock svårare, eftersom belastningen drabbar
klättrare och säkringskedja under längre tid. Fallhastigheten och
risken att fallet slår mot ett klipputsprång ökar också med fallets
längd. Ett stort repdrag i slutet av replängden kan minska dynamiken i
säkringskedjan och ge en mer statisk situation med högre belastning
och fångryck.
•
Säkringskedjans konstruktion med dynamiken
i repbromsen, som varierar med använd repbroms, och energiabsorptionen
i knutar, säkringar och säkringsman. Fallets energi absorberas först
statiskt i repets töjning och därefter dynamiskt genom friktion över
karbiner eller repbroms. Fångrycket blir maximalt just vid övergången
till den dynamiska delen. Tack vare dynamiken i repbroms och
säkringskedja kommer belastningen på ankaret knappast att överstiga
3kN (kilo Newton) oavsett fallfaktor, på toppsäkringen knappast över
7kN (drygt 300 respektive 700 kilo massa, se figur 10.2). Eftersom en
icke obetydlig del av fallenergin absorberas i åtdragning av
knutarna, bör dessa knytas om efter ett fall för att återställa
absorptionssystemet, lämpligen på nästa standplats.
Skydda repet från skarpa kanter och kraftiga repdrag med hjälp av
förlängningsslingor. Se till att karbinerna hänger nedanför kanten
vid topprepsklättring och firning. Slitaget mot kanten kan annars bli
betydande.
Nylon har en förhållandevis låg smältpunkt, cirka 250 °C, och
värme via eld, het metall eller friktion kan snabbt skada repet. Den
friktion som utvecklas när ett rep dras genom en bandslinga eller över
ett annat rep kan bränna av slingan eller ge kraftiga smältskador på
repet, särskilt vid belastning. Repet kan också få smältskador på
manteln via friktion i samband med ett fall.
Rep som impregnerats mot väta på ett effektivt sätt (där varje
enskild fiber impregnerats) blir i vått tillstånd väsentligt mycket
lättare än oimpregnerade rep, de motstår isbildning bättre vid kyla,
är tåligare mot såväl nötning som uv-strålning och ger lägre
repdrag. Rep med låga fångryck ger lägre belastning på
säkringskedjan och är att föredra vid klena säkringspunkter. Torra
rep är dessutom starkare än våta och smidigare att hantera. Tester
har också indikerat att impregnerade rep bättre kan motstå skadliga
kemikalier, till exempel batterisyra. Dock torde kvaliteten i
impregneringen variera stort mellan olika fabrikat.
Håll repet rent och fritt från grus och lera; smutspartiklar, som
tränger in i repet, kan orsaka nötning inifrån. Dränk ett smutsat
rep eller ett rep som varit i kontakt med saltvatten i en stor bunke med
ljummet vatten en timme, handtvätta och upprepa proceduren med nytt
vatten tills repet är rent. Eller kör repet i en tvättmaskin på låg
temperatur med lite tvättmedel (utan blekmedel) och några
sköljningar. För att undvika reptrassel kan en lös "kedjeinkortning"
först läggas enligt beskrivningen under Knutar (figur 11.11,
men börja på repets mittpunkt och lägg tillbaka ändarna genom sista
öglan så att repet inte lindas upp). Lufttorka sedan repet i skugga
och förvara det torrt, mörkt och svalt. Kontrollera repet före varje
tur och kassera det i enlighet med resonemanget nedan.
Repets livslängd är i hög grad avhängig dess användning och
skötsel. Ett rep med en kraftigt försliten mantel eller som utsatts
för mekanisk skada med genomskuren mantel och synlig kärna bör
kasseras eller kapas vid skadan. Mekaniska skador kan orsakas av skarpa
kanter, stegjärn, stenslag eller liknande. Även rep med mjuka eller
hoptryckta partier bör kasseras, liksom rep som utsatts för starka
kemikalier av typen lösningsmedel, syror eller baser eller som fångat
ett svårt fall med fallfaktor över 1 (åtminstone det repavsnitt som
belastats). Svåra fall ger en varaktig förlängning av nylonfibrerna
på vissa avsnitt. Repet kommer därför att ge ett allt högre
fångryck i takt med den energi det absorberat, för att slutligen
brista.
Vissa generella synpunkter kan ges vad gäller livslängden på rep och
slingor: 0,5–1 år vid frekvent (så gott som daglig) användning, 1–2
år vid veckosluts- och semesteranvändning, 3–4 år vid mer sporadisk
användning och efter 5–6 år kasseras all nylonutrustning, inklusive
oanvänd utrustning och selar. Rep kan därefter användas i ytterligare
några år till firning, som topprep, vid glaciärfärder eller i andra
situationer där höga fångryck inte riskeras. Ett till synes felfritt
rep ger försämrad elasticitet och absorptionsförmåga med tilltagande
ålder. Tester tyder på att oskadade rep kan användas längre tid än
indikerat ovan, kanske uppemot det dubbla för ett oanvänt rep. De
flesta reptillverkare anger ändå 5–6 år som en övre gräns.