Klättring och alpinism – Säkringsteknik – Klättermetoden

Krav på säkringspunkterna, en sammanfattning

Utformningen av säkringspunkter, slutankare och första säkring har behandlats under olika avsnitt och kan sammanfattas:
 1. Säkringarna ska hålla. Detta är grundkravet och säkringskedjan måste förstärkas om säkringspunkterna är tveksamma. Kravet innebär också att det kan vara olämpligt att lägga flera säkringar i samma spricka, såvida inte berget är fast och solitt. Utgångspunkten är i regel tre till fem oberoende säkringar, men en eller flera ytterligare säkringar kan behöva läggas vid klena säkringspunkter eller små kilsäkringar (varav en genomgående läggs i motdrag och säkrar för drag uppåt). Men flera tveksamma säkringar kan inte kompensera för färre goda. Se till att förankringarna genom hela kedjan läggs med betryggande säkerhetsmässig marginal eller backup för att klara även "oväntade" eller "onormala" situationer.
 2. Säkringarna ska klara belastningar från tänkbara riktningar, vilket normalt innebär att både höga och låga säkringar måste sättas för drag nedåt respektive uppåt. De bör också läggas stramt utan slack och sträckas upp i motdrag för att minska risken att någon säkring havererar.
 3. Säkringarna ska så långt det är möjligt sättas i jämvikt, vilket innebär att rep- eller slinglängden anpassas så att belastningen faller lika på säkringspunkterna. Vid seriekoppling faller all belastning på en säkring och stötvis på de övriga vid fallissemang. Lägg självsäkringen till ankarets huvudsäkringspunkt med ett kort stycke av klätterrepet för att dra nytta av repets elasticitet och förbättra dynamiken i systemet.

American Mountain Guides Association står bakom akronymen EARNEST, en lathund för de viktigaste momenten vid byggandet av ett slutankare för standplatser, topprep eller firning:

 E (equalized) – jämviktade säkringar för att sprida belastningen så lika som möjligt på säkringspunkterna, särskilt viktigt vid tveksamma placeringar, till exempel i snö eller porös is. Perfekt jämvikt uppnås sällan.

 A (angle) – vinkeln mellan slingorna som kopplar ihop säkringarna under 60 grader, helst under 45 grader.

 R (redundant) – tillräckligt antal oberoende säkringar för att klara alla möjliga situationer. Dubblera eller förstärk sådant som rimligen kan haverera: säkringspunkter, slingor, karbiner etc. Om en komponent faller ska systemet i sin helhet ändå vara intakt.

 NE (no extension) – inget slack, ingen nämnvärd stötbelastning på övriga säkringar om en faller.

 S (solid) – säkert och starkt ankare, såväl avseende enskilda säkringspunkter som systemet i helhet.

 T (timely) – avvägning av tidsåtgång för byggande av säkringssystem och förankringar mot behovet av snabba avancemang.

Det finns en mängd motsvarande akronymer, av vilka SRENE är mest känd och står för: solid, redundant, equalized och no extension. De innehåller alla samma grundelement. Kvar att beakta är önskemål om multidirektionella ankare i situationer där belastningen kan komma från olika håll.

Föregående ] Start ] Uppåt ] Nästa ]