Allmänt
Säkringsteknik enligt
klättermetoden används vid klipp- och isklättring, branta glaciärer
eller svåra, sprickfyllda glaciärpartier (särskilt vid små replag).
Endast en i taget klättrar; övriga säkrar eller är förankrade på
standplatsen. Replaget består i regel av två personer: en klättrar, en
säkrar. Säkringsprinciperna är desamma oavsett om klättringen görs
på klippa, is eller snö. Rep, sele, karbiner, slingor etc används på
samma sätt. Klippklättringens kilar och bultar ersätts av isskruvar
på is och av snöankare och snöbultar på snö. Möjligheterna att
ordna goda säkringspunkter är normalt bättre på bar klippa än i is
och bättre i is än i snö. Säkringar i is och i synnerhet snö är i
hög grad avhängiga is- och snökvaliteten. Fast och solid snö kan å
andra sidan med rätt utrustning ge fullgoda och helt acceptabla säkringspunkter.
Säkringskedjan utgör en integrerad helhet med uppgiften att säkra
klättrarna till berget och begränsa fångrycket efter ett fall.
Fallängden i ett förstemansfall blir dubbla avståndet till närmaste
mellansäkring med tillägg för repets slack och töjning samt replöp
genom repbromsen och uppstramning av övriga delar i säkringskedjan
(figur 12.10). Dynamiken i säkringskedjan medför att fallbelastningen
blir väsentligt lägre än i rent statiska situationer (som är
utgångspunkten i UIAA:s reptester). Placering av mellan- och
självsäkringar kräver kunnande och erfarenhet för att bli rätt
utförd. Tidsåtgången varierar i regel från en halv till en timme per
replängd beroende på svårighetsgrad och vana. Översiktsplanera turen
vid bergfoten enligt "minsta motståndets lag"; sök
spricksystem eller andra naturliga linjer att följa och undvik passager
som slutar i stora överhäng eller blanka väggar. Säkringskedjan
enligt klättermetoden utvecklas i det följande. Några punkter kan
betonas redan nu:
• Standplatssäkringarna
ska klara värsta möjliga scenario, det vill säga fall med fallfaktor
2 där förstemannen faller förbi standplatsen och
standplatssäkringarna ska ta upp hela fallet.
• Tidiga
fall med lite uteliggande rep ger stor belastning på säkringskedjan
och fall förbi standplatsen innan första mellansäkring lagts. Denna
ska därför sättas tidigt,
även om klättringen är lätt, helst innan den ens påbörjats.
Säkringen kan vara en separat solid säkring som klarar belastning i
förväntad dragriktning eller en integrerad del i standplatsankaret.
• Standplatssäkringarna
ska klara fall i alla tänkbara dragriktningar, inklusive pendlande
fall.
• Kontroll
av säkringskedjan görs innan klättringen påbörjas: repinkoppling i
selen, repbroms, ankare och enskilda säkringspunkter, placering av
första mellansäkring etc.