Allmänt

Räddningsinsatser i olika former kan krävas i samband med sjukdom, efter fall i glaciärsprickor, vid skador efter fall eller stenslag etc. Ingen räddningsaktion liknar någon annan, och insatserna får improviseras med hänsyn till läge och skadeart. Bedöm dock alltid hela säkringskedjan, överväg konsekvenserna av alla ändringar i den och förstärk nyckelsäkringar vid behov. Utsätt aldrig tveksamma toppsäkringar för ytterligare belastning. En grundregel i alla räddningssammanhang är att aldrig riskera den egna säkerheten, något som bara förvärrar situationen för alla inblandade. Erfarenhet av klättring och säkringsutrustning underlättar, och principerna som diskuteras nedan kan på sin höjd ge en viss vägledning. Räddningsaktionen kan behöva kompletteras med en första hjälpen-insats, antingen direkt på väggen (via nedfirning eller uppklättring) eller efter räddningen. Håll hela tiden kontakt med den skadade och informera om planerade insatser. Genomför räddningsaktionen så snabbt och med så enkla metoder som möjligt – dock utan att äventyra säkerheten.

De flesta räddningsaktioner innehåller en eller flera av följande tre faser: säkring av den fallna, undsättning för förstärkning av toppsäkringen, stabilisering och första hjälp samt den egentliga räddningen.

Framställningen är uppdelad i två avsnitt: olika tekniker lämpliga i räddningsinsatser (firning, hissning etc) och beskrivning av några scenarier där teknikerna sätts in i ett sammanhang (skada vid klättring efter ett förste- eller andremansfall samt fall i en glaciärspricka).

Inga av de beskrivna metoderna är lätta att tillämpa i pressade lägen med en fallen och kanske skadad kamrat, och det torde knappast vara möjligt att klara en komplicerad räddningsaktion enbart med utgångspunkt i skrivna instruktioner. Enda realistiska möjligheten är en kombination med övningar i kontrollerade former ledda av erfarna handledare. Detta kan ge den erfarenhet och kunskap som krävs för att lösa faktiska räddningsinsatser.

[ Föregående ] [ Start ] [ Uppåt ] [ Nästa ]