Del 3 – Friluftsskador och första hjälpen

En svår olycka innebär alltid påfrestning och stress för alla inblandade. En snabb och adekvat hjälp förutsätter insatser enligt vissa riktlinjer för att minimera konsekvenserna och prioritera omhändertagandet. Framställningen i Friluftsskador och första hjälpen ansluter till ATLS-metoden (Advanced Trauma Life Support), en systematisk metod för akut omhändertagande inom den medicinska vården. Principerna utvecklades i USA efter en flygolycka 1976 med stora brister i omhändertagandet, och de har numera fått stor förankring inom akutsjukvården. De har här anpassats till friluftsolyckor och till situationer där omhändertagandet får ske med begränsad utrustning och kanske kunnande. Metoden fokuserar på insatser under den första kritiska timmen efter en olycka, då agerande och behandling ofta har en avgörande betydelse för utgången. Den drabbades tillstånd ska bedömas snabbt och korrekt och initial behandling sättas in i prioritetsordning. Därefter ska fortsatta åtgärder planeras, inklusive behovet av evakuering. Den skadades hela situation måste beaktas i omhändertagandet, inte bara direkta skador utan också det mentala tillståndet. Skadade bör flyttas så lite som möjligt och endast för att förhindra förvärrade skador eller avvärja livshotande lägen. Tabellen nedan ger en översikt över akuta insatser efter en olycka. De utvecklas i kommande avsnitt.



Tabellen anger också prioritetsordningen: undanröjande av livsfarliga lägen går före andningsbesvär, konstgjord andning eller hjärt-lungräddning före åtgärd av blödningar etc. En större blödning kan naturligtvis åtgärdas samtidigt som hjärt-lungräddning sätts in om flera personer finns närvarande. Likaså måste en livshotande blödning stoppas vid utdragen hjärt-lungräddning.

Friluftsolyckor kännetecknas av att de jämfört med vanliga olyckor sällan ger ett masskadeläge och att de kräver ett mer omfattande omhändertagande direkt på skadeplatsen, som ofta ligger otillgängligt. De ger också en besvärligare transportsituation. Friluftsskador och första hjälpen tar upp olika typer av första hjälpen-insatser, liksom den behandling av olika skade- och sjukdomstillstånd som kan utföras utan kvalificerad kunskap och utrustning. Kunskaper i första hjälpen bör dock i första hand inhämtas genom utbildning och träning. En skriftlig handledning ska ses som ett komplement snarare än en ersättning.

Innehållet i Friluftsskador och första hjälpen framgår av stolpens menyer.