Cirkulationssvikt
Cirkulationssvikt (chock) uppstår när cirkulerande blodmängd av någon anledning blir otillräcklig i förhållande till kärlsystemets volym. Kroppens försvarsmekanismer omfördelar blod från hud och muskler till hjärna, hjärta och lungor (till men för bland annat njurar, lever och tarmar), samtidigt som hjärtaktiviteten ökar och snabbare cirkulerar kvarvarande blod. När dessa åtgärder blir otillräckliga faller blodtrycket, och de mest syrgaskänsliga organen upphör att fungera med chocktillstånd som följd. Resultatet blir bristande genomblödning av vävnader och livsviktiga organ – hjärta, lungor, njurar och framför allt hjärna – med åtföljande syrgasbrist i cellerna.
Orsaker
De tre vanligaste
chockorsakerna anges i tabellen nedan. De förekommer inte sällan i
kombination.
Symtom
Bland symtomen på
cirkulationssvikt märks oro, yrsel, illamående, törst, nedsatt
urinproduktion, frossbrytningar, snabb och svag puls, gråblek och
kallsvettig hud, cyanos med blå läppar eller naglar, trötthet,
ångest, förvirring, apati, hastig och ytlig eller oregelbunden
andning, matta och frånvarande ögon med vidgade pupiller i svårare
fall och successivt nedsatt medvetandegrad. Anafylaktisk chock kan ge
astmaliknande andnöd. Cirkulationspåverkan uppkommer efter de flesta
större skador. Symtomen accentueras i regel med svårighetsgraden.
Beskrivningen ovan avser cirkulatorisk
chock. Psykisk chock är en psykisk
reaktion på starka händelser eller sinnesrörelser med chockliknande
tillstånd och symtom som oro, förvirring, apati, hjärtklappning,
blekhet, överkänslighet och ibland hysterisk förlamning. Psykisk
chock kan också bidra till kärlutvidgning och uppkomst av neurogen
chock.
Behandling
Förebyggande och begränsande
behandling är alltid effektivare än behandling sedan symtomen börjat
uppträda.
•
Behandla grundläggande skada, exempelvis
blödning.
•
Säkerställ fria luftvägar och vänd den
skadade i stabilt sidoläge vid medvetslöshet, det vill säga skapa
bästa möjliga förutsättning för syresättning av blodet som
kompensation för en nedsatt blodcirkulation.
•
Håll benen högt – upphöjda 25–30cm
– för att underlätta hjärtats blodförsörjning. Detta gäller
även vid stabilt sidoläge men inte vid skall-, bröst- eller
hjärtskador eller där andra medicinska skäl talar emot högläge,
till exempel svåra benskador eller inre blödningar.
•
Tillförsäkra den drabbade värme, vila
och varsamhet, det vill säga upprätthåll kroppstemperaturen (som
snabbt sjunker genom inaktivitet och en försämrad blodcirkulation) med
skydd, varma kläder, sovsäck, liggunderlag, eld etc; hindra
kroppsansträngning för att minska syreförbrukningen; lugna den
drabbade (men ljug aldrig), låt inte snabbheten i omhändertagandet gå
ut över omvårdnaden, lindra smärta, säkerställ en skonsam transport
med stödförband etc. Svår smärta kan lindras med ett kraftigt
analgetikum vid fördröjd evakuering om inte huvudskada, bukskada,
andningsbesvär eller andra skäl talar emot. Vid anafylaktisk chock
bör adrenalin omgående injiceras.
Ju snabbare behandlingen sätts in, desto större är möjligheterna att
begränsa skadeverkningarna av en cirkulationssvikt, som annars kan
utvecklas till ett livshotande tillstånd. En återgång mot normala
värden vad gäller pulsfrekvens, blodtryck och urinproduktion indikerar
en adekvat behandling. Den drabbade ska i annat fall evakueras så snart
som möjligt. Ingen mat eller vätska ska tillföras, åtminstone inte
om läkarvård kan erhållas inom rimlig tid. Vätska kan annars
tillföras i små portioner till skadade som är vid fullt medvetande,
dock ej vid risk för kräkningar eller vid skall-, strup-, bröst-
eller bukskador. Chocken kan komma flera timmar efter olyckstillfället
och kvarstå flera dagar. Tillståndet förvärras av
kroppsansträngning, avkylning, smärta eller rädsla. Psykisk chock kan
drabba även icke skadade.
Försök att nå fram till och skapa kontakt med drabbade som uppvisar psykiska
reaktioner. Utväxla namn, fråga efter anhöriga, erbjud hjälp,
informera om läget och vad som ska hända. Lyssna på den drabbade
snarare än ge goda råd. Låt henne fritt och öppet få uttrycka sina
upplevelser och känslor. Försök att lugna och förmedla en positiv
inställning, men återigen: ljug inte. Korrigera eventuella
missuppfattningar, men överlämna skuldfrågor och svåra besked till
professionell personal. Acceptera alla känslomässiga reaktioner. Var
medmänniska. Uppträd så lugnt och samlat som situationen medger.