Värmeskador

Temperaturer som överstiger hudtemperaturen, det vill säga cirka 35 °C, innebär att värmeavgivning endast kan ske via avdunstning (svettning), eftersom såväl strömning som strålning snarast tillför värme. I situationer med en hög relativ luftfuktighet blir även svettningsmekanismens effektivitet nedsatt. Kombinationen hög utetemperatur och hög luftfuktighet innebär således att ingen effektiv värmeregulator finns. Förhållandet ger en god grund för värmeskador och kräver stora vätskeintag – upp till sju–åtta liter per dygn – och efter en tid även salttillskott om fysisk aktivitet ska upprätthållas. Det tar ett tiotal dagar innan acklimatisering uppnås genom att kroppen ställer in sig till ökade värmenivåer med bland annat ökad svettmängd och minskade saltförluster via svettningen.

Värmekramper

Värmekramper kan uppkomma efter hård ansträngning, som ger saltbrist genom svettning och icke ersatta vätskeförluster (inte minst vintertid då vätskeintaget är snö utan salter). Värmekramper är ofta förstadium till värmeutmattning.

Symtom: svettning, muskelkramper framför allt i bukmuskler, ben och armar, illamående, yrsel, matthet.

Behandling: intag ryggläge och vila så att blodet för bort mjölksyran som bildas vid kramperna, sträck ut drabbade muskler, tillför vätska, ersätt saltförlusterna, undvik ansträngning tills vätskebalansen återställts.

Värmeutmattning

Värmeutmattning innebär att otillräcklig vätsketillförsel i kombination med en varm omgivning, hårt arbete och en stor värmeproduktion ger utvidgade blodkärl men otillräcklig värmeavgivning. Blodet tryter i centrala organ, främst hjärnan, och orsakar svimning.

Symtom: illamående, blekhet, matthet, förvirring, törst, svettning, ibland huvudvärk, ibland höjd kroppstemperatur.

Behandling: uppsök en sval och skuggig plats, vila med höjd fotända, tillför salthaltig vätska. Riskerna är större vid salt- och vätskebrist. Återhämtningen är beroende av svårighetsgraden och sker normalt inom ett dygn.

Värmeslag

Utgångspunkten vid värmeslag är densamma som vid värmeutmattning, men svettningen kan senare upphöra eller minska på grund av vätskebrist. Värmeslag ger en kraftigt stigande kroppstemperatur och är ett allvarligt tillstånd.

Symtom: illamående, förvirring, aggressivitet, huvudvärk, utmattning, varm, röd och torr hud, snabb puls och andning, medvetslöshet, hög temperatur, chocksymtom. Vid värmeslag orsakade av ansträngning blir den drabbades hud snarare blek, fuktig och sval trots en hög kroppstemperatur.

Behandling: uppsök en sval och skuggig plats, avlägsna kläderna och kyl snabbt ned den drabbade bäst möjligt med dusch i ljumt vatten (bad i kallt vatten kan orsaka kärlsammandragning och minska värmeavgivningen), våta handdukar eller kläder, fläktningar etc. Effektiv kylning erhålls via huvud, hals, handleder, armhålor och ljumskar. Avbryt all nedkylning vid huttringar eller frossbrytningar. Ge kall dryck om den drabbade kan svälja. Förebygg chock och inled hjärt-lungräddning vid behov. Den drabbade bårevakueras till sjukhus.

[ Föregående ] [ Start ] [ Uppåt ] [ Nästa ]